Just nu händer det mycket omkring mig, därför vänder jag mig till det som alltid hjälpt och det är att skriva. Få skriva ur sig ilska, glädje och sorg!

Nu här om dagarna blev jag skickad till akuten från 1177. Under en låååång tid har jag gått och mått dåligt. Jag har en konstant värk i kroppen och det känns som om jag haft mensvärk deluxe dom senaste 3 månaderna. Efter att ha varit sängliggandes en hel helg insåg jag att jag måste ha hjälp. Motvilligt ringer jag vårdcentralen och väntar på svaret att jag ska prova ta mirakelmedicinen Alvedon.... Fick en tid för att ta prover som antagligen kommer visa goda resultat och ingen vidare utredning görs. Talar bara av tidigare erfarenheter. Men nu i onsdags kände jag att nu orkar jag inte gå och ha ont mer och må dåligt! Det blir värre för varje dag som går. Efter att ha blivit behandlad som en idiot på akuten och blivit hemskickad med svansen mellan benen så "tycker dom jag ska uppsöka gynekolog eftersom du har såna besvär". Hela vägen hem är jag förbannad för att jag inte fick någon hjälp. "Men testerna visar bra" JA MEN JAG MÅR INTE BRA VAD ÄR DET NI INTE FÖRSTÅÅÅÅÅÅÅR?!

Jag kan medge att jag var lite otrevlig mot säkerligen trevliga sköterskor och läkare. Men när jag blir behandlad som om jag ljuger och får till svar "testerna visar ju bra?" fast jag mår dåligt så är det svårt att vara snäll. För ärligt talat skiter jag i om testerna skulle visat bra eller dåligt eftersom allmäntillståndet är dåligt -.-' Hur som får jag en tid efter att ha INSISTERAT att jag behöver hjälp. Och under undersökningen så framkommer det att det är en cysta. Eller en dubbelcysta som hon kallade det, 2 st som sitter ihop typ. Dom befarar att den är elakartad men har inte hört något än, men det kanske är ett gott tecken?

Jag är inte orolig för en cysta faktiskt, inte så skraj än och jag vet att dom kommer få bort den. Det är vanligt att man får cystor på äggstockarna. Dock så är jag själv lite orolig för att bli sövd osv. Men allt kommer gå bra. Det kändes bara som en chock att få framkastat att du ska opereras! "jaha?... Men va?!" Jag trodde det var magsåret som bråkade, eller jag vet inte?! Men inte operation? Herregud..

Mr. A tar allt med ro. Eller ja, det är lite panik på insidan men det är okej.. Han var mest orolig för att Oliver inte ska få något syskon..

Men men, nu ska jag opereras och ja det är väl bra?

Kermbag out